|
 Kyrkans Byggnadshistoria
Den nuvarande kyrkan i Tuna torde ha byggts vid slutet av 1200-talet, då den
gamla mindre stenkyrkan revs. Gråstenen från den gamla kyrkan återanvändes
då och den räckte till ett "långhus" ca. två meter över marken.
Därefter fortsatte byggnationen med för tiden modernt men dyrbart tegel. Tuna
kyrkas väggar består följaktligen både av gråsten och tegel, med det senare
som fasadbeklädnad.
|
|
Läs mer...
|
|
 Stavby gråstenskyrka är den äldsta av de fyra kyrkorna inom Rasbo
kommundel. Kyrkans huvudsakliga del uppfördes vid mitten av 1200-talet -
även sakristian tros härröra från denna tid. Under senare delen av medeltiden tillkom den västra, smalare delen av
kyrkan, den s.k. "lillkyrkan". Murarna är här tjockare och troligen
hade man tänkt sig att bygga ett torn, tankar som emellertid aldrig
fullföljdes.
|
|
Läs mer...
|
|
 Kyrkans byggnadshistoria
Enligt traditionen låg den första kyrkan i Rasbokil inte på den nuvarande
platsen vid ån strax söder om Tibble by, utan i trakten av
Ingvasta. Strax norr därom, vid Lunkelbacken, fanns en källa som rann mot norr
och denna plats kan ha utgjort offerplats i äldsta tid. På en sådan
"helig plats" kan mycket väl också den första kyrkan ha byggts.
År 1303 företog ärkebiskop Nils Alleson visitation i "Resbokil"
(Rasbokils socken) och i "Resbohundære" (Rasbo socken) och från år
1316 är antecknat att ärkebiskop Olof besökt kyrkorna i Resbo och Resbokil
(socknen kallas då Killunga Sokn). År 1344 nämns Rasbokils kyrka för första
gången i Uppsala domkyrkas register.
|
|
Läs mer...
|
|
 Kyrkans byggnadshistoria
Rasbo härad och socken bär av gammalt samma namn. Det ursprungliga
tingsstället var beläget vid sockenkyrkan, vilket tyder på att den varit den
förnämsta kyrkan inom häradet. Från slutet av 1200-talet var "resbohundæri"
prebende (pastorat som åtföljer visst biskopsämbete) för en av
kanikerna vid Uppsala domkyrka.
Redan under äldre medeltiden hade Rasbo kyrka en särskilt betydelse:
"I kyrckian under tornet (är) en källa murat som kallas S:te Olofs
källa" berättas i en skrift från slutet av 1600-talet. Man kan därför
dra slutsatsen att kyrkan tidigt varit dopkyrka och moderkyrka för åtskilliga
omkringliggande socknar.
|
|
Läs mer...
|
|
|
