Tuna Kyrka

Byggnadshistoria

Tuna kyrkaDen nuvarande kyrkan i Tuna torde ha byggts vid slutet av 1200-talet, då den gamla mindre stenkyrkan revs. Gråstenen från den gamla kyrkan återanvändes då och den räckte till ett ”långhus” ca. två meter över marken. Därefter fortsatte byggnationen med för tiden modernt men dyrbart tegel. Tuna kyrkas väggar består följaktligen både av gråsten och tegel, med det senare som fasadbeklädnad.

Stavby kyrka

Stavby kyrkaStavby gråstenskyrka är den äldsta av de fyra kyrkorna inom Rasbo kommundel. Kyrkans huvudsakliga del uppfördes vid mitten av 1200-talet – även sakristian tros härröra från denna tid. Under senare delen av medeltiden tillkom den västra, smalare delen av kyrkan, den s.k. ”lillkyrkan”. Murarna är här tjockare och troligen hade man tänkt sig att bygga ett torn, tankar som emellertid aldrig fullföljdes.

Rasbokils Kyrka

Byggnadshistoria

Rasbokils kyrkaEnligt traditionen låg den första kyrkan i Rasbokil inte på den nuvarande platsen vid ån strax söder om Tibble by, utan i trakten av Ingvasta. Strax norr därom, vid Lunkelbacken, fanns en källa som rann mot norr och denna plats kan ha utgjort offerplats i äldsta tid. På en sådan ”helig plats” kan mycket väl också den första kyrkan ha byggts.

År 1303 företog ärkebiskop Nils Alleson visitation i ”Resbokil” (Rasbokils socken) och i ”Resbohundære” (Rasbo socken) och från år 1316 är antecknat att ärkebiskop Olof besökt kyrkorna i Resbo och Resbokil (socknen kallas då Killunga Sokn). År 1344 nämns Rasbokils kyrka för första gången i Uppsala domkyrkas register.

Rasbo Kyrka

Byggnadshistoria

Rasbo kyrkaRasbo härad och socken bär av gammalt samma namn. Det ursprungliga tingsstället var beläget vid sockenkyrkan, vilket tyder på att den varit den förnämsta kyrkan inom häradet. Från slutet av 1200-talet var ”resbohundæri” prebende (pastorat som åtföljer visst biskopsämbete) för en av kanikerna vid Uppsala domkyrka.

Redan under äldre medeltiden hade Rasbo kyrka en särskilt betydelse: ”I kyrckian under tornet (är) en källa murat som kallas S:te Olofs källa” berättas i en skrift från slutet av 1600-talet. Man kan därför dra slutsatsen att kyrkan tidigt varit dopkyrka och moderkyrka för åtskilliga omkringliggande socknar.